Dom senaste månaderna har vi haft en dörrknopp på insidan av ytterdörren som har trillat av i stort sett hela tiden. Fast det har gått ändå s a s. Igår köpte maken (han med tummen mitt i handen) ett nytt och guldglänsande nytt lås med 2 respektive dörrknoppar, en på vardera sidan av dörren... som det sig bör!
Å han skruvade ur den gamla låskolven och han skruvade i den nya låskolven...
Han gick ut och och provade nyckeln. Ohh, ja!! Det fungerade!
Jag tog nyckeln ur hans hand och gick ut och stängde dörren. Det gick inte att låsa 2 varv som vanligt och ta ur nyckeln ur kolven. Så jag låste bara ett varv och det gick alldeles utmärkt! (Men det är ändå 1 varv för lite ur säkerhetssynpunkt.) Sedan tar jag ur nyckeln går in och stänger dörren.
Oj, vad låst det var! Dörrknoppen gick inte att rubba, varken åt höger eller vänster!
Vi var inlåsta!
Lite armbrytning och faktum är kvarstår!
- Ja, men skruva upp låset igen då, säger jag.
Maken skruvar upp skruvarna igen och börjar försöka rucka lite på själva kolvlåset... Inget händer. Han pillar lite till och fortfarande händer ingenting!
Här ger vi utlopp för våra känslor och brukar våld - vem sa att våld inte löser några problem??? Han med skruvmejseln och jag med tången.
Normala människor blir utlåsta av olika anledningar. Men vi blir alltså inlåsta.
VI ÄR INLÅSTA!!
Efter lite ruckande hit å dit så får vi upp låset. Installation på nytt och allt fungerar igen.
Förhoppningsvis!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Usch, sådant kan man ju bli riktigt stressad av! Tänk om man har bråttom ut och låset krånglar!
SvaraRaderaMen dörren är ruskigt snygg - är det den det gäller?
Wishful thinking Anni!! Min dörr är tyvärr en helt vanlig dörr. :D
SvaraRaderaUnderbart! Som jag alltid sagt: Lite våld löser det mesta! (när det gäller materiella saker alltså)! Skönt att det löste sig iallafall. Kramar! <3
SvaraRadera