Fuerteventura

En ö så annorlunda! Det finns knappt någon växtlighet. Bara en massa getter som i och för sig ger otroligt god ost och gott kött! När vi landat på flygplatsen så tog vi lokalbussen som tog dryga timmen för att komma till vårt mål Costa Calma (Lugna kusten betyder det! Ha! Det blåste som bara den där!). Vi tyckte att det kunde vara lite intressant att se lite ”byliv” under bussturen. Byliv och byliv... det låg ett hus utslängt lite här och där förutom de typiska turistorterna vi åkte förbi. Fick nästan lite lappsjuka under resan. Plötsligt så såg jag på håll ett vitt omgärdat ”hus” med en massa bilar utanför och tänkte att där måste det ialla fall ligga en bra restaurang! Vägen svängde och jag fick en bättre sikt över stället och upptäckte att det var kyrkogården och att det var en begravning på gång!! Efter det så kom det bara kala berg och absolut ingenting mer än lite getter här och där. Det kändes som att köra på ”highway to nowhere” ungefär. Jag blev lite orolig då bekanta som besökt ön berättat att det finns egentligen inte så mycket att göra mer än sol och playa. Sure, tänkte jag, men när jag satt där på bussen och såg att jag befann mig mer eller mindre i ett månlandskap så såg jag The Shining framför mig med min man i huvudrollen.... Help! Men så kom bussen fram till vårt ställe. Precis som vilken turistort som helst och med både blommor och blader planterade. Halvfärdiga hotell som stod bland övergivna lyftkranar, precis som här. Då kändes det helt plötsligt lite lättare. Och när vi senare på eftermiddagen gick dom 600 m vi hade till playan så hade jag helt glömt bort mina tankar under bussfärden. Vi hyrde (dyr) bil i 2 dagar och tog oss runt på ön och såg både fina platser och åt gott.

Vy från vår bungalow

Vår lilla playa

Ekorrar hoppade runt hej vilt där

Lagun

Ett flera kilometer långt sandrev

Inte ett träd så långt ögat når

Dörrar i Betancuria

Osttillverkning

Familjen Cabra poserar

"Sommarstugor" i Punta de Jandía

Sanddyner

Tvivlar någon på att det blåste?

Baren i Cofete

där vi åt - ja, gissa vad??

The Shining

I lördags tog maken fram släggan och gick bärsärkargång!!




Det var ett jäkla liv med dång, bang å krasch. Dom modigaste grannarna ringde på och frågade vad som hände...

Bakgrund: På vår balkong så har det stått en stor och framför allt TUNG jardinera (balkonglåda, 200x50x80 cm) i betong. I tidens begynnelse försökte jag odla både blommor, blader och dill (!) i denna låda. Det enda som överlevde var några suckulenter som passade bra som träd när vi riggade upp vår Belén (Julkrubba). Tills en dag då jag tröttnade på att det aldrig blev någon Edens lustgård i lådan och, utnyttjade mina kära päron som var på besök för att, tömma lådan på allt sitt innehåll (mest gammal jord och torra rötter). Vi lyckades vända åbäket som vägde 300 kg, om inte mer, och gjorde en sittbänk med lite förvaringsutrumme. Händiga jag sydde sittdynor och kuddar och min lille far älskade att ligga där och sova både siesta och på "riktigt". Men nu är den tiden över. Maken lekte Jack Nicholson en bra stund och svettades som en gris.




Nu står vår gamla soffa där istället. Den gick in precis på millimetern! Så nu blir det väl slagsmål om vem i familjen som skall sova siesta i den soffan. Jag vet ialla fall att det kommer att bli många böcker lästa där i sommar. Just nu har jag säkert en 20 st som ligger och väntar på mig... ekorre även där...

Livstecken!

Tyvärr (!?) blir det inte så mycket skrivet just nu... Har fortfarande "stenkrossen" - ja, den låter mer än vad den duger till s a s... :D. Tänk vad bortskämd man är egentligen. När det inte går snabbt så tröttnar man lite - ialla fall jag. På min "gamla Bettan" så dyker det upp (rätt ofta) en ruta som talar om att hon inte har tillräckligt med virtuellt minne... å då får man vänta en timme eller så... För att inte tala om hur lång tid det tar för virusprogrammet att uppdatera och checka av. Men oj vad mycket jag hinner mellan varven... pilla mig i naveln... läsa en bok... rensa i skåp å kartonger...

Å på tal om kartonger - det är inte klokt vad mycket roligt man kan hitta i dom! Så iställer för att rensa ut, som ju är den s k meningen, så blir jag sittande... Rena rama Ahlzeimer Light-rehaben. Nu undrar ni nog vad jag sparat - å den kan ni gott göra!
Typ 18 år på Tenerife. Till råga på allt så är maken mer ekorre än jag. Så man får passa på att försnilla saker å ting när han inte är hemma. Annars blir man inte av med något alls! Obs att allt inte går direkt i soptunnan utan det som kan återanvändas går till olika uppsamlingsställen. Som det skall vara!



Vädret är strålande!! Klarblå himmel och skön bris!! Sjuka barn med halsfluss å feber!! Allt måste ha sin motvikt, eller!?! Först var det sonen, nu dottern och jag börjar känna lite också, fast det kan ju va´ psykosomatiskt (eller vad det nu heter...) Får nog pallra mig till jobbet imorgon...


Må gott!